Sunday 25 July 2010

Maria Went to Town Project ni Jecay


(Si Jecay habang nagbabakasyon sa Pinas in action)


Sharing here an a short info about a project initiated by Jecay
who lives in NL. We met in one of Babaylan Europe's trainings some
light years away about migrant women's empowerment. She is now
involved in one of the projects of her many networking groups
dealing with this theme migration and development. Wish you
more energy,inspiration and success in your projects, Jec.

Eto yun sharing ng aking kaibigang Jecay.

Hello my dear!I was really happy that you came last Saturday!Masaya din ako na mag-invest ka ki Maria4MDGs!I hope na maging successful itong proyekto na ito. It is a big one but I always think positive. Kung ang karamihan na mga diaspora ay katulad mong mag-isip na tutulong sa kapwa natin doon sa hometown natin maging productive ito at malaking maitutulong sa development not only in terms of women empowerment ma-improve din ang kanilang pamumuhay!.Busy din ako ngayon sa bagong proyekto ko sa baryo namin. May mga mothers na mga asawa ng mga rice growers na gustong magtayo ng panahian. So far, may pito na ka mga dressmakers na nakatanggap ng certificate as Dressmakers at gusto na nilang magtatayo ng sariling dress shop. Awa ng Diyos aktibo ang mga asawang na membro sa Samahang Nayon at may isang building na hindi nagamit at doon sila tatanggap ng mga customers. Marami na silang natahi like last March mga toga at pina-rentahan nila ito at may income na din sila. I gave them starting capital to buy the materials and we shared the income.I was also able to sollicit and sent 8 sewing machines. Mid of May they will open the "PACHADA Tailoting and Dress Shop" a livelihood program of Samahang Nayon, Purok 4, Barangay Cabubuhan, Magsaysay, Misamis Oriental. Maraming naghihingi ng tulong talaga! Ay naku! Isa-isahin ko lang muna pero kung pupunta ka sa aming baryo doon mo makikita ang iba-ibang proyekto ng Damayan, BisDak at personal kong proyekto.I am so proud of you din uy!...

Susunod na email ni Jecay:

Kumusta ka na?Maganda ang panahon daw ngayon pero uulan mamayang gabi (sana naman hindi malakas, ano?Maganda ba yong report ko or just a short background of what I did.Sa tingin mong magandang i-share ito sa ibang mga kababaihan, why not no?Personal initiative ko lang ito pero pangangailangan ito sa aming baryo at kahit sa aming bayan walang-wala talagang tailoring at dress shop. Tuwang-tuwa na nga ang mga kababayan ko dahil mayroon na silang papuntahan at may magtatahi na sa kanilang mga uniforms lalo na sa mga high schools students at mga government employees. Ito ang kwento: Last year may nagbigay na dalawang secondhand na makina galing sa matandang tinutulongan ko at at ang isa ay galing sa matalik na kaibigan kong Dutch at galing din yon sa kaibigan niya.Dahil wish ko talga na makatulong sa kapwa kababaryo pinadala ko itong dalawang makina doos sa suki ko na professional dressmaker. May sulat akong pinadala sa kanya at sabi ko na nag-promised ako sa kanya na padalhan ko siya ng makina dahil ang ginamit nya yong local na sewing machine at ang daming tatahiin nya na halos hindi niya kayang tapusin at hindi masagot ang mga pangangailangan ng mga customers.At sabi ko na ibibigay ko ito basta tutulong siya sa mga kapwa niyang mga mothers through magbibigay ng sewing lessons. Last June 2009 nag-offer ang isang professional tailor na matanda na at may tahian sa kabilang barangay at sabi niya sa mga taga Samahang Nayon Rice Growers na willing siyang magbigay ng lesson every Saturday. Nangyari yong at every Saturday nagsipuntahan ang 12 na mga mothers at natutong magtahi ng mga pantalon, short ants at polo shirts. Nagbayad din ang mga participants ng P20.00 para ibigay sa teacher nila for honorarium pero hindi kasya so ang ginawa ko nag-sponsor ako for few months.Pagka-August nag-start ang dressmaker sa pagbigay ng sewing lessons until December. In between nag-sollicit ako at naghanap na sponsors para makapadala ng mga secondhand na makina para may magamit sila. Salamat nalang na may mga kaibigan akong may negosyong balikbayan boxes (HOLPHIL Trading) at napadala ang mga anim na makina at may 2 computer pa para sa Samahang Nayon at sa isang coop na nasa kabilang barangay.Last end of December graduation nila and it was held at the barangay hall. Mayroon silang fashion show (pinakita nila ang mga tinahi nila through fashion show )at na-touched daw ang mga puso ng mga mothers na kahit na daw payat, matanda na sila naging successful at na-achieved ang kanilang mga dreams na mayroon silang sariling kaalaman at magagamit ito at may hanap-buhay na sila.May prizes na bingay at umiyak ang nanalo ng first prize dahil may natanggap siyang Singer sewing machine. Ang suki ko ditong sewing machine store ay nag-donate ng isang very heavy duty na sewing machine!Out of 12 participants 7 lang talaga ang nakapasa at itong pitong mga kababaihan ang magtatayo ng "Pachada Tailoring and Dress Shop, alivelihood program ng Samahang Nayon Double Action Asso. at busy sila ngayon sa pag-asikaso ng mga papeles para maging isang cooperative.As of now, maghahanap akong mga sponsors para makabili sila ng mga materials lalo na ngayon na bakasyon at maraming magpatahi ng mga school uniforms. Nag-start talaga sila ng zero.Dito ko rin mag-start ng investment ko. Mag-start ng maliit hanggang lalaki ito. Step by step! Hinay-hinay basta kanunay!Sa June mag-start ang second batch at itoy mixed talaga mga nanay at tatay!I need more sewing machines to send to my home barrio. A little thing makes a big difference!Share some of the blessings what we receive from God to our kababayan especially those who are in need!Have a very nice day!


Jecay Ligan van Olanda with luv!

Monday 19 July 2010

Events sharing: Ruhr valley region as Capital of European Culture 2010



(Photos taken from www.spiegel.de)

The event this summer, July 2010. Celebration in Ruhr valley
region. Gathering of millions in A 40.


http://www.spiegel.de/international/zeitgeist/0,1518,707246,00.html

Thursday 15 July 2010

Le Collectif Lemhadong au Musee du Quai Branly



Photo: www.borislelong.fr

Cross-posting. Have time to see this performance of this authentic
group of T'Boli people who performed at Musee du Quai Branly.
Thanks to Hans Brandeis for the info and the link to the
performance.


http://liveweb.arte.tv/fr/video/Le_collectif_Lemhadong_au_Musee_du_Quai_Branly/



The info about the Collectif Lemhadong:

Filmé le 26/06/2010 à Le Musée du Quai Branly

* Production : musée du quai Branly

Description

Les musiciennes et artisanes du collectif Lemhadong résident dans le village de Dekolon, sur une colline surplombant le lac Sebu aux Philippines. Ayant appris la musique en observant les adultes lorsqu'elles étaient enfants, elles disent n'avoir jamais reçu d'enseignement, si ce n'est parfois d'une fée apparue en rêve...

En effet, le mythique récital organisé par le héros Tudbulul à Lemhadong ne rassembla pas seulement des humains : les gardiennes de la forêt furent également attirées, et la musique les passionna à tel point que depuis, elles s'introduisent dans les songes des musiciens pour les encourager. Ainsi, d'après les femmes de Lemhadong, ces fées sauvages et mélomanes guideraient leur talent.

Pour les plus prosaïques d'entre vous, on se contentera d'ajouter que ces femmes sont les dépositaires d'une culture forestière en voie de disparition, à la fois en termes de musique (découvrez avec elles le luth hegelung, les gongs smaggi ou la guimbarde kumbing) mais également d'artisanat. Et qu'elles interpellent chacun d'entre nous sur notre rapport à notre environnement.

Wow, I'm wishing the group would also perform here in
Alemanya! Any possibility?

Friday 9 July 2010

Wunschkinder: Status und Rolle philippinischer Frauen


Babaylan Europe Training in Paris Photo@Mary Lou H.W.

Bevor die Spanier kamen, sahen Status und Rolle philippinischer
Frauen wesentlich anders als heute. Männliche wie weibliche
Säuglinge wurden mit gleicher Sorgfalt aufgezogen (Valladolid,1975); sie wurden unabhängig von ihrem Geschlecht akzeptiert. Frauen waren ebenso
erbberechtigt wie ihre Brüder und konnten sowohl vor wie
nach ihrer Heirat ihre Eigentumsrechte wahrnehmen. Vielfach war
die Frau weit mehr als nur Partnerin ihres Mannes; sie war
Familienoberhaupt. Sie verwaltete ihren Besitz unabhängig vom
Mann, konnte Verträge abschließen und Geschäfte tätigen, ohne
ihn um Rat fragen zu müssen (The Asian, 1971). Sie war ihrem
Mann ebenbürtig, behielt ihren Mädchennamen und erhielt die
gleichen Ehrungen wie er (Alzona, 1934). Ihr Mann fragte sie im
Blick auf seine eigenen Angelegenheiten um Rat.
Bei Unternehmungen und Verträgen suchte er ihre Zustimmung.

Photo@Mary Lou H.W.

Nach Berichten des spanischen Historiographen Loarca konnten
Filipinas im 17.Jahrhundert sogar allein entscheiden, ob sie ein
Kind wollten oder nicht - auch außerhalb einer Ehe. Und wenn es
ihnen notwendig erschien, konnten sie sich scheiden lassen
(Castillo, Marie C.,o.J.).
Auch auf dem Gebiet der Politik und der Religion war die Frau dem
Mann völlig ebenbürtig. Alte malaiische Herrscher wie Marikudo,
der Häuptling der Panay, fragten vor wichtigen politischen
Entscheidungen ihre Frauen um Rat. Wenn ein männlicher Erbe
fehlte, konnten Frauen ihren Männern oder Vätern als
Stammesführerinnen nachfolgen.
Auch waren es vornehmlich Frauen, die in der animistichen
Religion priesterliche Funktionen ausübten. Sie waren die
Zeremonienmeisterinnen, pflegten den Kontakt mit den Geistern
und heilten die Kranken.

(Photo Taken from Internet.Author Unknown)

Als die Spanier kamen, ums uns unter dem Vorwand der Christianisierung
eine koloniale Kultur überzustülpen, verschlechterte sich die Lage
der Frauen. Das spanische, vom römischen abgeleitete Rechtssytem
betonte die männliche Überlegenheit. Märchen von weiblicher Hiflosigkeit,
die auf männlichen Edelmut angewiesen ist, wurden in Umlauf
gebracht. Das spanische Recht schusterte eine neue Ethik für die
Frauen zusammen. Ab jetzt gehörte sie ins Haus. Geschäfte durfte
sie nicht mehr ohne Wissen und Zustimmung des Mannes tätigen
und über ihren eigenen Besitz nicht mehr verfügen.
Man ermunterte sie, passiv und fromm zu sein.

Während der amerikanischen Besatzungszeit hat sich an diesen
gesellschaftlichen Bedingungen nicht viel geändert.
Während der gesamten Kolonialepoche spielten Frauen bei
Massenbewegungen und Aufständen eine bedeutende Rolle - auch
währen der philippinischen Revolution von 1896.
Die ursprüngliche Kultur der vorspanischen Zeit fiel der
aggressiven Kolonialkultur zum Opfer. Die Sozialethik, die Sitten
und Traditionen, denen wir heute anhängen, sind die, die von den
Kolonisatoren gebilligt wurden. Die aufgepropfte Kultur sowie die
Übernahme fremden Sitten und Lebensgewohnheiten ebneten den
Weg für die ökonomischen und politischen Strukturen des
Westens. Diese wiederum haben die bereits vorhandene soziale
Ungleichheit noch verschärft.

Heute leidet die Mehrheit der philippinischen Frauen unter der
gleichen Ungerechtigkeit wie ihre philippinischen Brüder. Es ist
eine Ironie des Schicksals, daß die derzeitigen Emanzipations-
bewegungen der Frauen genau die Errungenschaften erstreben,
deren sich ihre Ahninnen erfreuten. Fast sieht es so aus, als ob
die Kolonisatoren die Filipina auf eine lange Umlaufbahn
gebracht haben, auf der sie am Ende wieder da ankommt, wo sie
vorher schon einmal gewesen ist.
Wenn die Filipina ihren Kampf, ihre Geschichte und die wahren
Auswirkungen des westlichen Einflusses auf ihr Land und auf sie
selbst wirklich begreift, kann sie ihre eigene Befreiung in
Angriff nehmen.

Übersetzung: Klaus Schmidt
Original Text from : Friends of the Filipino People,
Maryland Ave. Ne. Washington, DC 20002.

From Babaylan Germany/Philippine Women`s Forum Archives

Sunday 4 July 2010

...i just want to say...




When Germany was about to start its match against Argentina on
July 3, 2010 with warnings on gusty winds to pass North-Rhein
Westphalia, we were enjoying lechon (roasted pork), pansit
(noodles), lumpiang shanghai (fried egg rolls), chapatis
with vegetable curry, tabule in celebration of a dear friend's
birthday.


And just before we attacked the dessert of almond
jelly with lychees, tarts and leche plan, Cecil told us to get
ourselves glasses for the traditional toast. So you
could see here what happened. It was the best part of the gathering,
tell you.

Thanks Lourdes for the wonderful Saturday. Wish you many
returns of lovely years. Thanks Cecil for giving us liberating
laughs! Cheers!